Bli familjehem?

Att öppna sitt hem för någon som behöver trygghet, struktur och omtanke är ett stort beslut. I Sverige kallas det som tidigare hette fosterhem numera familjehem. Som familjehem tar du emot barn, ungdomar, ibland också vuxna, som av olika skäl behöver bo i en annan familj under kortare eller längre tid. Målet är alltid barnets bästa. När det är möjligt arbetar alla inblandade för återförening med barnets biologiska familj, och ett viktigt inslag i uppdraget är därför att stödja och upprätthålla ett fungerande umgänge med barnets närstående.

Vad innebär uppdraget – i praktiken?

Som familjehemsförälder har du vardagliga föräldrauppgifter: omsorg, läxläsning, stöd i kompisrelationer och fritidsintressen, kontakt med förskola/skola, föräldramöten och vårdbesök. Den stora skillnaden mot ett ”vanligt” föräldraskap är att du aldrig står ensam. Du samarbetar nära med socialtjänsten och barnets biologiska föräldrar (och ofta ett bredare nätverk) för att ge barnet en så trygg och utvecklande uppväxt som möjligt – och, när det är lämpligt, bana väg för en återflytt hem.

Många barn och unga kommer med erfarenheter som gör att anpassningen tar tid. Att skapa förtroende, förutsägbarhet och lugn kan vara tålamodsprövande, men också djupt meningsfullt.

Vardagen i ett familjehem – utmaningar och glädjeämnen

Ingen vet exakt hur det blir förrän barnet har flyttat in. En del barn bär på svåra minnen, andra har haft långvarig otrygghet. Det kan ta tid innan barnet känner sig hemma, knyter an och hittar sina rutiner.

Hela familjen påverkas. I början kan det vara skakigt innan alla ”hittar sina platser”. Om det finns andra barn i hemmet kan rivalitet uppstå, särskilt om barnen är nära i ålder. Ett konkret arbetssätt är att dela på ansvaret när det går: låt en vuxen fokusera på det nyinflyttade barnet medan den andra lägger egen tid på hemmets övriga barn. Egen tid med en vuxen är ofta nyckeln, både för det barn som flyttar in och för familjens redan befintliga barn.

Tänk igenom det här innan du anmäler intresse

• Finns tid, tålamod och plats för ett barn eller en ungdom som kan ha omfattande behov?

• Kan du se dig själv som del av ett team tillsammans med socialtjänst och biologiska föräldrar – även när de vuxna runt barnet själva har svårigheter?

• Hur påverkas dina egna barn om du tar emot ett barn som behöver mycket uppmärksamhet?

• Hur kommer du att hantera ett avslut, både känslomässigt och praktiskt, när placeringen en dag tar slut?

Varför blir någon placerad i familjehem?

Bakgrunderna varierar. Ibland handlar det om brister i omsorgen, missbruk eller sjukdom hos föräldrarna. I andra fall rör det barnets egen situation: svårigheter i skolan, konflikter i hemmet, kriminalitet eller missbruk. En grupp är ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige och behöver trygga vuxna i vardagen.

Många placerade barn har funktionsnedsättningar – ofta neuropsykiatriska, som ADHD eller autism/asperger – ibland i kombination med annan problematik, exempelvis intellektuell funktionsnedsättning. Ibland är behoven kända på förhand, ibland framträder de med tiden. Uppdraget kan då bli mer omfattande än väntat.

Placeringar kan också avse vuxna: personer som lämnat ett missbruk, frigivna efter fängelsestraff, eller föräldra–barn-placeringar där en vuxen behöver stöd i föräldrarollen, i att skapa rutiner och struktur – före eller efter att ett barn är fött.

Rättslig ram – SoL och LVU i korthet

De flesta placeringar sker enligt socialtjänstlagen (SoL) och bygger på vårdnadshavarens samtycke (frivillig placering). När samtycke saknas kan socialtjänsten ansöka om vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Socialnämnden gör då en framställan och förvaltningsrätten fattar beslut. Beslut kan överklagas av vårdnadshavare eller socialnämnden.

Samarbete runt barnet – ett gemensamt ”medföräldraskap”

Kring barnet finns ofta många som behöver samverka: socialtjänst, föräldrar och släkt, förskola/skola, BVC/elevhälsa, vård, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri med flera. Din roll är att vara trygg bas i vardagen och ett stöd för barnet i kontakten med sitt nätverk. Att förmedla att det är tillåtet att ha positiva känslor för sina föräldrar – även när de brustit – är en viktig del av uppdraget. Socialtjänsten ska vara ”spindeln i nätet” och se till att samarbetet fungerar, samt ge stöd till barnet, familjehemmet och de biologiska föräldrarna.

Vem kan bli familjehem?

Det finns ingen enhetlig mall för det ”perfekta” familjehemmet. Barn är olika och behöver olika slags familjer. Du kan bo i stan eller på landet, vara ensamstående eller leva i relation, med eller utan egna barn. Viktigast är att hemmets förutsättningar matchar barnets behov.

Vanliga förväntningar är att du:

• är en stabil, trygg vuxen med ordnad tillvaro, tid och tålamod,

• har ett rum där barnet kan känna sig tryggt (eget sovrum för barnet är ofta ett uttryckligt krav – ett vardagsrum räknas inte som sovrum),

• är intresserad av människor och respektfull inför olika kulturer och livsval,

• har ork och engagemang att stötta ett barn som kan bära på trauma eller andra svårigheter,

• är samarbetsinriktad gentemot socialtjänst, biologisk släkt, god man och andra viktiga aktörer,

• kan delta i möten på dagtid (socialtjänst, skola, vård m.m.),

• ser uppdraget som ideellt motiverat – ersättningen bör inte vara din huvudsakliga försörjning. Placeringars längd varierar, uppdrag kan avslutas med kort varsel (ofta omkring en månads uppsägningstid), vilket gör inkomster oförutsägbara.

Erfarenhet av barn och ungdomar är meriterande. Någon formell övre eller nedre åldersgräns finns inte, men synen på ålder kan variera mellan kommuner och företag.

Nätverkshem och släktingplacering

När ett barn behöver placeras ska socialtjänsten först överväga om någon anhörig eller närstående kan ta emot barnet (SoL 6 kap. 5 §), alltid med barnets bästa som yttersta riktmärke (1 kap. 2 §). Vid nätverksplaceringar utgår vanligen ersättning. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) publicerar årliga rekommendationer för omkostnads- och arvodesnivåer, och i vissa kortare eller särskilda uppdrag kan endast omkostnadsersättning bli aktuell. Exakta villkor fastställs av ansvarig kommun utifrån omständigheterna.

Stöd under uppdraget – handledning och förstärkta uppdrag

Som familjehemsförälder ska du få löpande stöd och vägledning. Det kan ges av socialtjänstens handläggare eller av särskild handledare som kopplas in. Frågor dyker ofta upp före, under och efter en placering – och du ska inte behöva bära dem ensam. Vid särskilt krävande uppdrag kan hemmet bli förstärkt familjehem, med utökat stöd som dygnet-runt-beredskap, handledning, avlastning och riktad utbildning.

Hur kommer man igång?

1) Anmäl intresse

Du kan kontakta Gemena som arbetar med konsulentstödd familjehemsvård. Kommuner anlitar ofta dessa för mer komplexa placeringar där familjehemmet behöver förstärkt stöd.

2) Utredning

Innan du kan få ett uppdrag genomförs en ingående utredning av dig och eventuellt din partner. Den brukar omfatta intervjuer, referenser och inhämtning av uppgifter från relevanta register, exempelvis polisens misstanke- och belastningsregister, socialregistret, Försäkringskassan, Kronofogden och ibland LOB-utdrag via Transportstyrelsen. Metoderna skiljer sig åt mellan kommuner och företag, men syftet är detsamma: att skapa en så komplett bild som möjligt av er som personer och er förmåga att bära uppdraget. Vanliga teman i intervjuerna är uppväxt, hälsa, familjesituation, ekonomi, personlighet, samarbetsstil, syn på barnuppfostran och förhållningssätt till barn.

3) Matchning och väntetid

Tiden från godkännande till placering varierar, ibland några veckor, ibland betydligt längre. Skäl kan vara att barnets situation ännu inte är utredd, att juridiska beslut inväntas, att barnet eller vårdnadshavare motsätter sig placering, eller helt enkelt att det aktuella barnet behöver en annan typ av familj. Matchningen mellan barn och hem är avgörande för en hållbar placering.

Sekretess och informationshantering

Familjehem omfattas i normalfallet inte av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Samtidigt gäller stor aktsamhet med uppgifter om barnet och barnets nätverk. För kontrakterade jour- och familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner gäller särskild sekretess. Grundprincipen är att familjehemsföräldrar så långt möjligt ska kunna likställas med vanliga vårdnadshavare i vardagen – till exempel i dialog med skola och hälso- och sjukvård – men att känsliga personuppgifter hanteras restriktivt.

Försäkringar – se över skyddet i tid

Gå igenom försäkringsskyddet innan någon flyttar in:

• Behöver försäkringsbolaget informeras om att hushållet utökas (ibland med personnummer och namn)?

• Är barnet försäkrat via kommunen eller företaget – och vad omfattas?

• Behövs kompletterande sjukvårds- eller olycksfallsförsäkring?

• Finns något särskilt skydd för dig/er som uppdragstagare via kommunen/företaget?

Ersättningar – kort om principer

Ersättningarna består normalt av omkostnadsersättning (för barnets kostnader) och arvode (för uppdraget). Nivåer och beskrivningar påverkas av SKR:s rekommendationer men beslutas av ansvarig kommun utifrån barnets behov och uppdragets omfattning. Förstärkta uppdrag har ofta särskilda villkor.

När uppdraget tar slut

Avslut kan vara glädjefyllda – till exempel när en återförening blir möjlig – men också tunga. Försök skapa förutsättningar för ett planerat och barnfokuserat avslut: tydlig information, delaktighet, överlämning och uppföljning. Be om stöd från socialtjänsten när du behöver det.

Sammanfattning – rätt familj till rätt barn

• Familjehem handlar om att erbjuda trygghet, struktur och värme – ibland under kort tid, ibland länge.

• Uppdraget utförs tillsammans med socialtjänst och barnets nätverk, med barnets bästa som kompass.

• Behov kan vara komplexa; därför behövs olika typer av familjer och ett robust stöd kring hemmet.

• Juridiken ramar in uppdraget (SoL och LVU), men relationer och samarbete avgör ofta kvaliteten i vardagen.

Vill du ta nästa steg?

Om du funderar på att bli familjehem och vill prata med någon om vad uppdraget skulle innebära för just din familj, hör gärna av dig. På Gemena finns vi för att svara på frågor, resonera om förutsättningar och visa hur stödet ser ut före, under och efter en placering.

Rätt familj till rätt barn – kanske är det ert hem.